...Sedan blir jag vuxen
SISTA FUCKING HELGEN SOM OMYNDIG!
дурачок и ведьма
Jag är trött.
Magen vrider och vänder på sig.
Jag har ont i halsen, och ögonlocken vill bara stängas och glömma allt.
Varje gång jag stänger ögonen ser jag bara det jag inte vill se.
Dig.
Sårad.
Jag är sårad.
Jag vet inte vad det som har hänt.
Du berättar inte.
Men jag frågar inte heller vad det är, utan hoppas bara att du ska säga det av egen vilja.
Vad som gör dig förvirrad vet jag inte...men jag det som gör mig förvirrad är du.
Halsen svider.
Bröstet gör ont.
Kroppen vill lägga sig ner och glömma.
Och det vill jag med.
Vill du det?
Vad vill du?
Я не понимаю.
Fitta.
Jävla fittpiss.
дурак.
ведьма.
Mango.
Mongo. Fuckit.
She took my hart, I think she took my soul
Closer - Kings of Leon.
Igår när jag var med Emmolinen, sista gången på ett tag, snacka vi lite om ditten och datten. Så ska om att hennes kompisar Anna och Anna - ja, de heter Anna båda två, blir alltid en aning förvirrat när hon ska återberätta vad hon gjorde tillsammans med dem.
- När jag, Anna och Anna gick ut...och då gjorde Anna det så att Anna skratta... you see?
Men hon sa i all fall att Annorna gjorde en dikt till henne eftersom hon ska åka iväg. Och först tänkte jag att jag skulle kontra och göra det me, men sen - varför ska jag göra likadant?
För allt jag behöver säga är:
Jag är din bästa vän.
P.S I love you.
Nu förstår jag hur Päron och Trädkramare känner sig
The Pretender - Foo Fighters. What if I say I'm not like the others?
"Om alla ändå gjorde som jag" det uttrycket har vi väl alla hört förut? För jag kom att åter igen tänka på en sak.
Detta hända när jag satt och läste tidningen, medan rörmokarna höll på i vårt badrum. Som sagt, läste tidiningen - DN på stan för att vara riktigt petig. Jag läste krönikan och när jag tidigare läst den så har jag alltid blivit förbluffad över hur dålig den är.
En vecka skrev bruden bara en sidas lång beskrivning av hur hon satt på tunnelbananan. Jaha? Och det skulle vara intressant för oss andra att veta?
Idag skrev hon hur hon hittat sin pappa död i hans hem och hur deppig hon blivit sedan. Okej, jättetrist att din farsa dog, verkligen, men är det värt för oss att veta?
Och då kom jag att tänka på uttrycket - om alla ändå gjorde som jag. Jag vet, tyck vad ni vill, att jag skulle kunna göra en bättre krönika av de jag läst i På stan- delen. Nejmen allvarligt, sättet bruden skrev på var inte ens tilltalande. Det var som att hon satt och mumla och prata med sin själv. En krönika ska väl ändå vara tilltalande till läsaren?
Att jobba som krönikör vore en dröm som kom i uppfyllelse, skriva är verkligen en av de få sakerna jag är hyffsad på och älskar att göra. Och sen när man läser en krönika och undrar - hur fan fick den här muppen det här jobbet? Hur blev det här ens publicerat?! och jag känner mig väldigt frustrerad.
Det är nu jag kanske fattar hur mina föräldrar känner sig när jag gör samma misstag som de gjorde när de var unga, eller hur trädkramarna känner sig när vi andra köper överpackiterade produkter. Jag antar att vi alla känner den här frustrationen ones in a while.
När verkligen känner den här frustrationen på MOTHERFUCKER SHIT FUCK-nivån, förutom när jag läser krönikor av muppar, är när jag ser ungdommar som spelar uselt på svensk film. Ni vet, när deras rörelser är inövade som en koregrafi som inte sitter ordentligt och de pratar som en nörd som läser innnantill framför skolklassen.
VARFÖR? VARFÖR KUNDE JAG INTE SPELA DEN ROLLEN ISTÄLLET? Hur mycket fick din farsa betala för att du skulle vara med i den här filmen?
Att bli skådespelare är min största dröm, så när jag ser fittiga små skitungar som skiter bort en roll på duken vill jag bara gå fram och bryta nacken av dem.
Fan, nu ska jag dränka min frusteration lite mer kaffe..
Ciao
Min myndighetskris med fingrarna i halsen
30årskris, 40årskris...det har vi väl alla hört talas om.
Jag tror jag går igenom en myndighetskris. Så jag är lite depp.
Eller så är det bara det faktum att jag precis sa hejdå till Emmolinen som ska iväg till Båstad för att plugga. I två år...
Och om fem dagar blir jag arton. Det känns jävligt stort och lite konstigt.
Jag antar det kommer bli skönt att äntligen se ut som sin ålder. För jag har alltid sett äldre ut än vad jag är och jag har väl alltid tagit det som en komplimang - förutom när folk trott att jag är 25.
Fan, om en exakt en vecka börjar jag trean. Det har jag dock mer ångest över min 18årsdag. Trean, sista spurten till....
...till vad? ÅNGEST! Det är just det jag inte vet och därför åter igen - ÅNGEST!
Jag står mellan valet och kvalet. Ska jag välja det jag vill göra, eller bör göra?
Morsan går runt och säger till alla att jag ska plugga till civilekonom och jag går efter och vill sätta fingrarna i halsen. Mys.
Nee, nu ska jag tillbaka till arbetslägret....
Ciao
Om Emmolinen skulle vara en låt skulle den heta FAR AWAY
Closer - Nine inch Nails. Nej, jag är inte emo, men jag älskar den här låten.
Gick upp 07.40 idag....haha. Nej, jag blev väckt, trodde ni på allvar att en förvirrad tonårning som jag skulle gå upp tjugo i sju själv? Nej, mina favoritföräldrar väckte mig. Dels för att hanverkarna skulle komma, igen och dels för rörmokaren skulle komma och konstatera att de måste beställa grejer för att göra jobbet....imorgon.
Så då är det upp me tuppen, igen.
Igår kom jag hem efter spöktimmen efter att ha tillbringat kvällen hos Tysken. Käka och drack gott. Träffa hennes syskon tillslut, jättegulliga båda två. Moa, en liten söt glädjepuff och Hampus en riktig cooling som spelar i Arlanda Jets.
- Spöa skiten ur Stockholm Mean Machines när ni möter dem!
Efter en tyska maten spela vi Stat, land und füss. Såklart vann tysken och den stackars ryssen förlora stort.
Idag ska jag träffa Emmolinen, vilket lär bli sista gången på ett låååååååååååååååååångt tag. Buhu. Den ska den jävlen lämna mig här i huvudstaden för att flytta ner te snobbarna i Båstad. Planen för oss idag är att se "Sommaren med Göran" sen får vi se var dagen bär oss.
Peace out folks.
Ciao.
Fuck, motherfucking shit.
Что ты хочешь меня?!
идиот.
När det goda humöret tar slut & Mördar Anders får mig att skratta
Mödar Anders - Cornelis Vreesvijk.
Cornelis, varför lyssnar man inte mer på honom?
Han är juh störtskön! Lyssna på texten, det är inte ofta en låt är catchy och får en att skratta. Tamigfan!
Japp, tillbaka i stan - i mitt rum utan det förbannande fucking kuksugar seg mobila bredbandet. Och nu är det också slut på friden, päronens semester är slut, och där också mammas goda humör. Igår skulle hon vara onödigt irriterad och sur, jag kallar det: Semesterslutdepression.
Nu ska morsan också packa upp alla flyttlådor på en gång här hemma, vi packade upp från kl. 18.30 till 10.30 igår kväll.
- ARBEITEN! SCHNELL, SCHNELL!
....ja, Gestapo *host* mamma whatever you say...
Mitt nuvarande tillstånd är allmännt stressat och förvirrat. Jag har massa ärenden jag måste ränna, gå till kemtvätten och lämna in min kavaj, träffa Tysken för hon har mitt legg och bankomatkort, träffa Ännie...bajsa. Dessutom anledningen till varför jag är förvirrad kanske jag ska träffa en rysk, förvirrad pojke.
Kan inte människan fatta att dubbla signaler inte är dubbelt så tydligt? Dorak.
Nope, I'm checking out folks.
Ciao
